Hur stabiliserar man egentligen ekonomin?

  • Inläggsförfattare:
  • Inläggskategori:Bloggen

Igår kom en artikel artikel från sossarna ekonomiska talesman, Thomas Östros. Givetvis var han kritisk och menade att regeringen gör alldeles för lite för att dämpa krisen. Två frågor uppstår genast: Är det ens möjligt för regeringen att dämpa krisen mera? Och om det går, är sossarnas förslagna åtgärder ännu bättre än de som regeringen nu har pysslat med? Till skillnad från Östros, som mest verkar gå på magkänsla och en allmän statskramande känsla, är det ju lite intressant att kolla vad experter tycker.

Östros förelsår:

Vi vill investera Sverige ur jobbkrisen. Vi vill investera i entreprenörskap – med sänkt arbetsgivaravgift för de små företagen.

Nå, detta var ju faktiskt ett ganska bra förslag. Skattesänkningar är ju alltid en bra åtgärd för att stimulera företagstillväxt!

Vi vill investera i en starkare utbildningslinje – med 50000 fler utbildningsplatser än regeringen.

Är mannen fullkomligt galen? Idag finns det ca 270 000 studenter i Sverige, en anselig mängd.  Vill han alltså expandera detta till över 320 000?! Var skall de platserna finnas? Var skall pengarna komma till att anställa tillräckligt med lärare för undervisa dessa? Och finns det verkligen efterfrågan för ytterligare 50 000? Jag tvivlar på att man skulle hitta så många personer som vill bli elektroingenjörer och andra bristyrken. Östros har snarare synen att högre utbildning är ett bra och billigt ställe där man kan gömma undan arbetslösa.  En galen tanke som är längden är väldigt dyr, både för individare som lockas in på utbildingar som inte ger jobb och för Sverige. Redan idag har samhällsvetenskapliga studenter som jag själv oftast under 10 timmar föreläsningar i veckan, inte precis något heltidsjobb så som det borde vara.  Hur Sverige skulle gynnas av utarmad kvalitet är ett mysterium.

För att dämpa varselvågen och stärka näringslivets konkurrenskraft vill vi investera i ett brett spetskompetenslyft. Den som förlorar jobbet ska ha goda möjligheter att utveckla sin kompetens och stärka sin konkurrenskraft

Snömos, liksom resten av artikeln. Anledningen är ganska enkel, det är förbaskat svårt att genomföra konjunkturpolitik via finansåtgärder.  För det första så stimulerar Sverige redan ekonomin kraftigt, till följd av de automatiska

Professor Barro tror inte att man kan spendera sig rikare när man är skuldsatt
Professor Barro tror inte att man kan spendera sig rikare när man är skuldsatt

stabilisatorerna (A-kassan och andra ersättningssystem ökar naturligt i lågkonjunktur, vilket leder till ökad statliga utgifter) så frågan är egentligen ifall det behövs mera stimulans. Svaret är mest största sannolikhet nej, se varför här, här och här.  Det finns många goda anledningar till varför ökad finansiell stimulans inte skulle ha några vidare goda effekter, framförallt inte när statsbudgeten redan går back och ökningen måste finansieras med ökad belåning.

Östros har inga vetenskapliga belägg för att hans idéer kommer att fungera. Han vill öka antalet studenter med löjliga mängder för att dölja undan den arbetslöshet som oundvikligen kommer att komma. Men har har en bra poäng:

Vi vet sedan nittiotalskrisen att det tar många år innan de som slås ut från arbetsmarknaden kommer tillbaka – om de överhuvudtaget gör det.

Helt riktigt och det är ett jäkla problem. Men vad är det egentligen som är orsaken till detta? Dr. Bergh förklar föredömligt att det är den stela arbetsmarknaden som ligger bakom.  Så ett avskaffande av LAS vore en lämplig åtgärd för att se till att den nu tillfälligt ökande arbetslösheten inte biter sig fast. Men något så modigt lär väl Östros aldrig förelså, det är ju så mycket lättare att bara gnälla.