Statsminister Reinfeldt intervjuas av DN om bostadsmarknaden och hyresregleringen. Bland annat säger han:

“Din fråga implicerar att hyresrätten fungerar och det gör den inte. De flesta som har ett hyreskontrakt i Stockholms innerstad ser ett värde i det och släpper det inte.”

Så långt, så väl. Reinfeldt erkänner (underförstått) det uppenbara i att en trea på Östermalm är mer eftertraktad än en trea i Haninge. Dock vill Reinfeldt klargöra sin synpunkt och säger till TT:

“Jag har misstrott marknadshyror eftersom det alltid har betytt chockartade hyreshöjningar för människor. Då tror jag mer på nyproduktion och på de trepartsöverenskommelser på bostadsmarknaden där man försöker komma överens om hur man skapar en hyressättning som möjliggör nyproduktion.”

Med andra ord – hyresmarknaden fungerar inte pga. bl.a. hyresregleringen, men Reinfeldt vägrar ta konsekvensen av det och tillåta marknadshyror fullt ut. Man låtsas inte om verkligheten. Ungefär som de som säger att LAS inte medfört en högre ungdomsarbetslöhet. FMSF har under en mängd år drivit frågan om marknadshyror, genom bl.a. rapporter. Samtidigt måste ett värderingsskifte till. Det är inte en mänsklig rättighet att få bo i stan. Bortskämda ungdomar förväntar sig kunna flytta till Stockholm och få en billig lägenhet mitt i stan, för att “slippa bo långt ut i Märsta.”

Politikerna erkänner att hyresmarknaden inte fungerar väl – men man vägrar genomföra nödvändiga förändringar, utan sticker huvudet i sanden. Det är sanslöst.