Inom kort kommer EU-kommissionen att presentera ett lagstiftningsinitiativ som hotar att upphäva det aktiebolagsrättsliga vinstintresset. Det aktiebolagsrättsliga vinstintresset innebär att ett aktiebolags verksamhet – om inget annat anges i bolagsordningen – syftar till att generera vinst till dess ägare. Regleringen finns till för att ge ett rättsligt skydd till bolagets aktieägare, som genom vinstsyftet kan säkerställa att bolaget styrs på ett sätt som ligger i linje med deras intresse av att öka värdet på sitt satsade kapital. Förekomsten av ett vinstintresse är grundläggande i den svenska aktiebolagsrättsliga regleringen.

Syftet med EU-kommissionens initiativ är att företag i stället för vinst, ska beakta olika hållbarhetsintressen – bland annat klimatmässig och social hållbarhet. I den här rapporten visar vi att ett avskaffande av det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet, i linje med EU-kommissionens förslag, skulle ha allvarligt negativa konsekvenser för Sveriges – och EU:s – konkurrenskraft. Vi identifierar sex konkreta skäl för svenska politiker att agera mot det här lagförslaget:

1. Grunderna för den nordiska aktiebolagsmodellen hotas. Ett upphävande av vinstsyftet skulle i praktiken innebära ett upphävande av den grund på vilken de nordiska aktiebolagsregleringarna vilar. Detta skulle i sin tur rubba förutsättningarna för att upprätthålla en effektiv kapitalmarknad som förmår att attrahera riskkapital.

2. Tillgången till externt kapital skulle försvagas. Ett avskaffat vinstsyfte försvagar kraftigt incitamenten att investera i aktiebolag. Detta eftersom få skulle vara villiga att investera i nya affärsidéer utan rimliga möjligheter att ta del av en eventuell framtida vinst.

3. Äganderätten inskränks väsentligt. Att påtvinga aktiebolag en skyldighet att – på bekostnad av intresset av vinst – beakta hållbarhetsintressen, är i det närmaste att likna vid en konfiskation. Företag ska inte vara politiska verktyg.

4. Förslaget bygger på en felaktig analys av nationell reglering. Den svenska regleringen tillåter redan i dag att fler intressen beaktas vid sidan av vinstintresset, inte minst genom det så kallade väsentlighetsrekvisitet som innebär att överträdelser av vinstsyftet måste vara av viss betydelse för att kunna resultera i rättsliga konsekvenser.

5. Subsidiaritetsprincipen skulle urvattnas. Bolagsstyrning är ett område inom aktiebolagsrätten där den nationella särprägeln på rätten är av stor betydelse; bolagsstyrningsregleringar är ofta starkt integrerade i de nationella regleringarna, och bygger inte sällan på självregleringar och sedvana. Det krävs därför starka skäl för att motivera en gemensam EU-reglering på detta område. Kommissionen misslyckas dock med att påvisa att sådana skäl föreligger.

6. Företag skulle drivas från EU. Företag som genom denna reglering åsamkas stora kostnader kommer givetvis att utlokalisera sina verksamheter till mer tillåtande jurisdiktioner. En företagsflykt gör inte bara EU fattigare – det underminerar kraftigt EU:s möjligheter att ligga i framkant i den gröna omställningen.