Ibland blir man lite fundersam över vad man bor i för land. Enligt grundlagen skall “All makt utgår från folket”. Men i vår vardag verkar det snarare som att att all makt går ut över folk. Det senaste jävelskapet handlar om en mamma som ännu efter flera månader inte gett sitt barn ett namn, trots att ungen föddes för flera månader sedan. För ve och fasa om skatteverket inte kan sköta allt som de vill. Nej, bättre att tvinga fram ett namn och viteshota morsan. För alla lever vi ju för att tjäna staten….
Kul och tänkvärd poäng. Det offentligas maktutövning är plump, oprecis och kallsinnig. Att det går ut över medborgarna är blott alltför vanligt.
Dock är det en vanlig missuppfattning att 1. kap 1§ i RF stipulerar att “All makt utgår från folket”. Den korrekta formuleringen är att “All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, vilket är en otrolig skillnad. Den förstnämnda formuleringen stipulerar en totalitär stat, den sistnämnda stipulerar en form av folksuverän demokrati där den “enskilda människans frihet och värdighet” inte dyker upp förrän i 2§.