Sverige behöver mer elitism

  • Inläggsförfattare:
  • Inläggskategori:Bloggen

Sveriges nya högskole- och forskningsminister, fil.dr Tobias Krantz har många svåra uppgifter framför sig. Den massiva ökningen av antalet studieplatser som skedde under 1990-talet har gjort att kvaliteten på många högskolor och universitet är undermålig.

Trots att det är tänkt att studier skall vara en heltidssyssla som tar fyrtio timmar i veckan i anspråk är det få studenter, framförallt inom humaniora och samhällsvetenskap, som lägger ner så mycket tid.

Den bristande kvalitén gör det svårare att få jobb efteråt och trots den pågående krisen har flera företag svårt att få tag i personal med korrekt kompetens. De nuvarande problem inom Sveriges högre utbildning kommer från att man under många år främst använt den till att gömma den höga arbetslöshet som den svenska modellen har skapat.

Men att öka antalet studenter är ingen lösning utan skapar istället ännu mera problem. De som egentligen inte vill studera tvingas att till stor kostnad offra ett antal år av sitt liv som inte leder till någon ökad chans att få arbeta, medan de som verkligen vill studera får se sin utbildningskvalitet reducerad.

Då man diskuterar kostnaden av högre studier är det många som glömmer bort den stora kostnad som det innebär att vara borta från arbetsmarknaden i flera år, en kostnad som överstiger studielånen.

Att uppmuntra folk att studera är därför inget som politiker bör göra eftersom det är både nationalekonomiskt ansvarslöst och sätter enskilda i skuldfällor. Med de låga lönerna och höga skatterna som idag utmärker Sverige är det långt ifrån säkert att studier som inte leder till högre produktivitet kommer att löna sig.

Om Tobias Krantz verkligen vill reformera det svenska universitetsväsendet bör han rimligen satsa mer på spetsen snarare än på bredden. Sverige har snarare för många utbildningsplatser än för få, vad som verkligen behövs är en utbildning som är kapabel att stimulera och intressera även de ambitiösa studenterna, som idag ofta studerar mer än heltid.

Att i större utsträckning än nu skilja på högskolornas och universitetens roller vore klokt och något som redan har gjorts utomlands. På längre sikt behövs en diskussion om vilka utbildningar som verkligen skall finnas på högskolor och universitet och vilka yrkesutbildningar som gör sig bäst i studiecirklar eller privata institut. Det kan inte vara rimligt att skattebetalarna skall finansieras folks studier i vinprovning eller fotbollens historia.

Likaså är det nu dags att på allvar börja diskutera införandet av studieavgifter i Sverige, något som finns i nästan samtliga övriga västländer. Det är en rimlig princip att man bidrar ur egen ficka när man skall få något och det vore en tydlig markering för att högre studier är något som individen gör för att öka sin kompetens. Omfattande studier har genomförts som visar att införandet av studieavgifter inte leder till ökad social snedrekrytering. I USA, som har väldigt höga studieavgifter, är det samma socialgrupper som studerar som i Sverige.

Med sänkta skatter och avskaffat fribelopp kommer studenterna i längden att tjäna på den förbättring av studierna som avgifterna kommer att föra med sig. Det är dags att ta tag i alla de problem som idag plågar den högre utbildningen om Sverige skall kunna fortsätta vara en kunskapsnation.

Anders Gustafsson
Viceordförande i Fria Moderata Studentförbundet

Publicerad i bland annat:
Folket
Skaraborgs Allehanda
Enköpings Posten