Stoppa FRA-lagen

  • Inläggsförfattare:
  • Inläggskategori:Bloggen

Den borgerliga regeringen önskar införa en lag som ger staten rätt att övervaka icke brottsmisstänkta medborgares brevväxling. Anledningen sägs vara rikets säkerhet, ett ofta använt begrepp för att inskränka de individuella rättigheterna. Såväl den a

merikanska Patriot Act som den brittiska lagstiftning som föranledde insatserna med kraftigt utökad kameraövervakning grundades på samma retorik. Försvarsministern noterar mycket riktigt att FRA-lagen ingalunda är unik och refererar till just de amerikanska lagändringarna efter 9/11.

För att ta sig rätten att göra denna sorts intrång i medborgarnas privatliv krävs dock att man tar avstånd från den liberala grundsynen. Konservatismen som ideologi – om uttrycket tillåts – utgår från vissa kollektiva enheter som betydelsebärande element i samhället, där nationen är den viktigaste. Nationens säkerhet är överordnad exempelvis individens rätt till personlig integritet. Den konservativt lagda politikern behöver därför inte motivera en inskränkning av individens rättigheter med hänsyn till brottsmisstanke eller dylikt. Nationens säkerhet har ständigt högst prioritet. Noterbart är dock att det i regel krävs ett överhängande hot mot nationens säkerhet för att även den mest konservativa realist ska välja att göra inskränkningar i den personliga integriteten. I fredstid är nämligen konservatism en utmärkt beskyddare av personlig frihet. Att göra hänvisningar till USA:s lagstiftning fungerar med andra ord inte eftersom Sveriges säkerhetspolitiska läge är väsensskilt från USA:s. Försvarsberedningens egna rapport ”Säkerhet i samverkan” har ju fastslagit att det enda hot som Sverige inom överskådlig framtid kan komma att ställas inför är miljöhotet.

Liberalismen däremot, som utgår från individens rättigheter och friheter, bygger på en etik som är av diametralt motsatt uppfattning gällande samhällsbyggets axiom. Det moraliska system som John Locke grundade, Adam Smith formaliserade och Thomas Jefferson konkretiserade byggde på individens okränkbara rättigheter. Den uppfattning som de då polemiserade gentemot var just konservatismens och merkantilismens – idén om att samhället bör utgå från staten och kollektiven. Benjamin Franklin formulerade de bevingade orden om att den som är redo att ge upp delar av sin frihet för att få lite säkerhet förtjänar ingendera.

Det andra stora politiska moralsystem som skulle kunna ge mandat åt lagstiftning av det slag som FRA-lagen innebär är socialismen. Där utgår all makt från staten, som väger kollektivens nyttokalkyler mot varandra. De länder som gjort sig ökända för just rutinmässig övervakning av enskilda individer är främst socialistiska. Stasi i DDR är ett av de mest berömda exemplen men även kinesiska myndigheters samarbete med sökmotorleverantörer hör dit. Och i Nordkorea är det så illa ställt med brevhemligheten att ambassaderna åker till Kina för att hämta sin post. Renodlad socialism tar dock regeringen än så länge avstånd ifrån.

Begreppet ”borgerlig” är ett samlingsnamn i svensk politik för de partier som definierar sig som tillhörande högerkanten och som tar avstånd från socialismen. I alliansbygget innebär det att liberaler samsas med socialliberala, socialkonservativa och genuint konservativa, vilket har gått väl hittills. De liberala krafterna har dock aldrig känt sig fullt hemmastadda i begreppet borgerlig eftersom det signalerar en alltför värdekonservativ uppfattning. Tydligare än i denna riksdagsomröstning om FRA-lagen blir det knappast. De opponerande röster som vi hör från borgerliga riksdagsledamöter är de yngre frihetskämparnas, vilka invaldes på tydligt liberalt mandat i personvalskampanjer. Emot detta står konservatismens tyngd, såväl moraliskt som gruppledarmässigt. Det blir en uppgörelse mellan frihetliga ideal och partipåtryckningar.

Jag sätter mitt hopp, som så ofta förr, till friheten.

Petrus Boström, förbundsordförande för Fria Moderata Studentförbundet

zp8497586rq