Dagens fråga: Är det så att vi efter en evighet av interventionism, reglering, centralisering och socialism i all allmänhet glömt bort skillnaden mellan att välja åt någon och att låta någon välja själv?
Har det gått så långt att vi i avregleringsfrågor kommer att se motargument som menar att avreglering är nyreglering som driver folk till att fatta vissa beslut? Har vi glömt bort så mycket av hur fria marknader fungerar att vi inte kan skilja marknadens val från ett reglerat och styrt val? Om en majoritet av konsumenterna under fria former väljer ett visst alternativ, kommer våra politiker då att komma ihåg att det alternativets framgång inte var känt på förhand, och i andra hand att det alltid finns någon som inte valde det alternativet?
Jag har under lång tid (ca 50 år) märkt hur den socialistiska hjärntvätten verkat. Även “moderata” politiker av dagens snitt verkar i mångt och mycket resonera som socialister.
Vi behöver en borgerlig regering!
Se bra på Apoteksmonopolet som regeringen verkar ha stor vånda att avskaffa. Det handlar inte om huvudverkstabletter på ICA det handlar om att vi kan välja bland serviceinriktade privata apotek med en kvalificerad apotekare som (i resten av) den cibviliserade världen.
bra skall vara bara
huvudvärkstabletter stavas så här