FMSF har löpande – även nyligen – skrivit om bostadsmarknaden och de problem som överdrivna regleringar och skatter fört med sig. Frågan är brännande aktuell, särskilt för grupper med svag förankring på bostadsmarknaden, som unga, nyinflyttade och invandrare.
Det krävs politiska förändringar nu, för att förbättra hur bostadsmarknaden fungerar.
På dagens DN Debatt framlägger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, ett förslag för hur antalet tillgängliga bostäder kan öka om man bara liberaliserar reglerna för exempelvis bostadsföreningar. Bland annat framför han idéerna:
• En bostadsrättsförening får enbart säga nej till uthyrning om personen tidigare misskött en uthyrning.
• För att kompensera andra i föreningen för det extra besvär som uthyrning kan innebära ska den som hyr ut betala en extra avgift till föreningen, till exempel 200 kr per månad. Om många hyr ut blir det väsentligt billigare för de andra som bor där.
• Fri hyressättning vid uthyrning, men kort uppsägningstid för hyresgästen, till exempel 2 månader, så att hyresgästen snabbt kan ta sig ur ett kontrakt om man upptäcker att det finns bättre alternativ på marknaden.
• Tidsbegränsade kontrakt eller tillsvidarekontrakt med tre månaders uppsägningstid från bostadsrättshavarens sida. Inget besittningsskydd för hyresgästen.
• Enkla skatteregler, till exempel att 20 procent av hyresintäkten tas upp som beskattningsbar inkomst kombinerat med att man inte får göra avdrag för några kostnader, inte minst för att det är svårt att definiera kostnader i detta sammanhang. Dessa förmånliga regler gäller enbart om man hyr ut en eller möjligen två bostäder. Annars ska det ses som vanlig affärsverksamhet.
Man kan inte göra annat än att instämma i hans avslutande tanke:
“Säger man nej till förslag av den typ som skissats här säger man i praktiken nej till att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad.”
• En bostadsrättsförening får enbart säga nej till uthyrning om personen tidigare misskött en uthyrning.
• För att kompensera andra i föreningen för det extra besvär som uthyrning kan innebära ska den som hyr ut betala en extra avgift till föreningen, till exempel 200 kr per månad. Om många hyr ut blir det väsentligt billigare för de andra som bor där.
• Fri hyressättning vid uthyrning, men kort uppsägningstid för hyresgästen, till exempel 2 månader, så att hyresgästen snabbt kan ta sig ur ett kontrakt om man upptäcker att det finns bättre alternativ på marknaden.
• Tidsbegränsade kontrakt eller tillsvidarekontrakt med tre månaders uppsägningstid från bostadsrättshavarens sida. Inget besittningsskydd för hyresgästen.
• Enkla skatteregler, till exempel att 20 procent av hyresintäkten tas upp som beskattningsbar inkomst kombinerat med att man inte får göra avdrag för några kostnader, inte minst för att det är svårt att definiera kostnader i detta sammanhang. Dessa förmånliga regler gäller enbart om man hyr ut en eller möjligen två bostäder. Annars ska det ses som vanlig affärsverksamhet.
Vad är ni för dumma höns egentligen? Fattar ni inte elementa? Skulle bostadsbristen lösas utan bostadsbyggande eller avskjutning av hyresgäster? Dessutom gör massinvandringen att bostadsbristen ökar med över 70.000 invandrare per år (netto)!
Den dumma professorn har inte ens någon aning om hur många bostadsrätter som är tomma under längre tid! Sannolikt ytterst få! Dom är naturligtvis uthyrda till näst intill 100 %! Svart eller vitt. Tänk lite va!
@Klartexten – på din egen blogg skriver du om professor Hans Lind att:
“I en hård men rättvis värld skulle han släpas ut på gården och arkebuseras! Sen tillsätter man någon som är intresserad av att finna en lösning på problemet istället för att skriva imbecillt skit som professorn gör!”
Folk som vill avrätta meningsmotståndare – och som dessutom är för fega för att uppge sitt namn – är inte värda att tala med.
Din kommentar får stå kvar som ett exempel på vad Sverigedemokraterna har för anhängare.