Det är företagsklimatet, dumbom

  • Post author:
  • Post category:Rapporter

Augusti 2005 – en rapport om arbetsmarknadspolitik

Ladda ner rapporten som PDF

Det står redan klart att arbetslösheten kommer att bli en av de viktigaste frågorna inför valet 2006. Trots en ljusnande konjunktur vägrar arbetslösheten att ge med sig och i arbetslöshetens spår växer andra problem sig allt större.

Vi får ibland höra att det inte går att göra så mycket åt arbetslösheten. Vi är en del av en större värld hävdas det. Det är omvärldens fel. Vi kan inte hjälpa att folk spar sina pengar istället för att köpa fler telefoner och tv-apparater menar politikerna. Möjligen kan vi stimulera efterfrågan genom att beskatta företagen till konkurs. Och gnälla på riksbanken.

Socialdemokraternas förmåga att på allvar ta tag i problemet är som traditionen bjuder begränsat. De ägnar sig dels åt att skyla problemet genom kreativ statistik – dels åt tandlösa punktinsatser i stil med de akutåtgärder som Göran Persson nyligen flaggade för i sitt gardintal i Björkvik.

Inriktningen på den borgerliga alliansens idéer är mer tilltalande. De talar om lägre skatter, enklare regleringar och en uppluckring av de statliga monopolen. Men de konkreta förslagen som den borgerliga alliansen föreslagit lämnar fortfarande en hel del att önska. En av de få åtgärder som presenterats är en satsning på så kallade uppstartsjobb, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för den arbetsgivare som anställer en person som varit arbetslös under en längre tid.

Men den svenska arbetslösheten kan inte pressas ner genom tillfälliga punktinsatser. Varken genom att socialdemokraterna avsätter pengar för att fler akademiker skall kunna byta gardiner åt Sveriges pensionärer eller genom att borgarna tillfälligt sänker skatten för de företag som anställer personer som inte är deras förstahandsval.

Två saker krävs för att den svenska arbetslösheten skall kunna pressas ned. Ett radikalt förbättrat företagsklimat och ett reformerat bidragssystem som gör det mer lönsamt att arbeta. Det handlar om strukturella reformer: avregleringar, skattesänkningar och privatiseringar.

På pappret är det enkelt, och följer de rekommendationer som ges i ekonomikursböckerna. I praktiken är det betydligt svårare. Det kräver mod och politisk handlingskraft. De svenska särintressena kommer att slå sig blodiga för att behålla sina privilegier – hur stor skada dessa än innebär för Sverige.

Men det handlar om viktiga och nödvändiga reformer. Fackets makt måste brytas. Skatterna måste pressas ned. AMS måste hindras från att sluka de enorma resurser som borde få stanna kvar där de skapats – på den fria markanden skapandes nya riktiga jobb. Så enkelt och så svårt är det. Det är – för den som så vill – den enda vägen.

Fria Moderata Studentförbundets presidium
Stockholm i augusti 2005