DEBATT – av Sten Storgärds, jurist och förbundssekreterare för Fria Moderata Studentförbundet
Länk: https://www.dagensjuridik.se/nyheter/hog-tid-starka-maktdelningen-inratta-en-forfattningsdomstol/
Det är hög tid för konstitutionell debatt och reform. Den svenska regeringsformen från 1974 är inte stiftad med någon idé om ett rättssäkert politiskt system och maktdelning utan med praktiska argument för att förenkla för politikers maktutövande. Den har sedan lappats och lagats.
Att uppenbarhetsrekvisitets avskaffande 2010 var bra, men inte tillräckligt. I dag presenterar Fria Moderata Studentförbundet en rapport om varför införandet av en författningsdomstol är ett första steg för konstitutionell reform.
En författningsdomstol vore ett komplement till de institutioner som redan i dag har att granska den politiska makten. Lagrådet, Justitieombudsmannen och domstolarna granskar både i förhand och i efterhand. De är dock alla relativt tandlösa i att kunna göra något eller har inte den tradition att sätta rätten över makten som skulle behövas.
Det starkaste argumentet för en egen författningsdomstol med kontinuerlig verksamhet är just skapandet av en praxis kring vad som för svensk rätt skulle innebära ett relativt nytt inslag.
Oklarheter kring lagars tillämplighet som i närtid uppstått där olika myndigheter valt olika väg skulle minimeras om Lagrådet genom en ny domstol skulle kompletteras och genom granskning av lagstiftning i efterhand kunna avfärda politikernas lagar.
Nog är Lagrådet, Justitieombudsmannen och Konstitutionsutskottet respekterade institutioner, men de har alla gemensamt att de endast kan göra uttalanden som inte i formell mening ändrar något. Idén om folksuveräniteten och riksdagen som högsta organ har präglat svensk konstitutionell utveckling allt för mycket.
FMSF:s rapport Rätt makt lyfter Sveriges plats i Europarätten som ett viktigt argument för att vårt rättsväsende måste bli starkare. För en vecka sedan gick vi till EU-val och en stor del av lagstiftningen som gäller här stiftas på EU-nivå.
När Ulf Kristersson höll sitt Europapolitiska linjetal förra året efterlyste han ett värn mot så kallad gold plating – när en medlemsstat går längre än vad som egentligen behövs vid implementering av lag från EU. Den tyska författningsdomstolen är ett gott exempel på en sådan institution, och ett land som Sverige där gold plating varit än mer frekvent är i behov av en liknande domstol.
Vid den senaste grundlagsutredningen 2008 meddelade Alliansen och Miljöpartiet att man enat sig om att utredningen borde föreslå införandet av en författningsdomstol. Sedan dess har Sverigedemokraterna tillkommit i riksdagen och enskilda ledamöter från partiet har motionerat om införandet av en författningsdomstol.
När nu både Moderaterna tagit initiativ till en ny grundlagsutredning och det i punkt 73 i januariöverenskommelsens 73-punktsprogram efterlyses reformer för stärkta domstolar finns det utrymme även för frågan om en författningsdomstol. Både M och januariöverenskommelsens partier missar dock just den reform som faktiskt skulle erbjuda den stärkta rättsstat som man söker.
Det är hög tid att stärka maktdelningen i svensk konstitutionell rätt. En författningsdomstol vore ett bra första steg för en grundlag som försvarar rätten före makten.
