Ny rapport: Slösaktiga kommuner

Ny rapport: Slösaktiga kommuner

I helgen träffades 2 000 moderata kommunpolitiker i Örebro för partiets valkonferens. Moderaterna är det parti som historiskt värnat skattebetalarnas intressen, trots det har bara 20 moderatstyrda kommuner sänkt skatten under mandatperioden. Moderaterna behöver återigen bli det parti som står på skattebetalarnas sida. Minskat slöseri i kommunerna kan göra stora skattelättnader möjliga. Om alla kommuner blev lika effektiva som jämförbara kommuner med lägre kostnader skulle kommunalskatten kunna sänkas med upp till 4,5 procentenheter, visar en ny rapport från Fria Moderata Studentförbundet som lanserades under konferensen.

I rapporten Slösaktiga kommuner har Elias Nilsson och John Norell beräknat hur mycket skatten kan sänkas i varje kommun genom ökad effektivitet inom äldreomsorg, grund- och gymnasieskola. Dessutom uppskattas i rapporten hur mycket utgifterna kan minska med totalt i svenska kommuner genom effektivisering, vilket summerar till mellan 64 och 103 miljarder kronor per år.

Läs eller ladda ner rapporten gratis här.

Rapportens digitala appendix kan nås här, där statistiken är beskriven i mer detalj. Listan för besparingspotential för alla kommuner går att hitta i utskriftsvänlig version här.

Sammanfattning

Sveriges skatter är bland världens högsta och en stor del av den skatt som medborgarna betalar går till kommunerna. För att lätta på skattetrycket behöver också utgifterna sjunka i motsvarande omfattning, vilket kan göras antingen genom att minska kommuners åtaganden eller effektivisera verksamheten. 

Den här rapporten uppskattar hur mycket varje kommun potentiellt skulle kunna spara endast genom att effektivisera verksamhet inom tre utgiftsområden: grundskola, gymnasieskola och äldrevård. Metoden följer den som använts av ESO 2016:6.

För varje kommun och utgiftsområde undersöks vilka andra kommuner som levererar minst lika bra resultat, till en lägre kostnad, och som också har minst lika svåra förutsättningar. Dessa jämförelsekommuner används sedan för att beräkna hur mycket kommunen skulle kunna spara om de sänkte sina kostnader. 

Resultaten visar att mellan 28 och 43 miljarder skulle kunna sparas i Sveriges kommuner endast genom effektivisering inom grundskola, gymnasieskola och äldrevård. Detta utgör utrymme som kan användas till att antingen höja kvaliteten i verksamheten eller lätta på skattetrycket för medborgarna.

Notera att detta är en försiktig uppskattning som sannolikt grovt underskattar potential till kostnadseffektivisering och att de områden som inkluderas endast utgör ca 43 procent av kommuners utgifter. I slutet rapporten listas hur mycket som kan sparas per capita i varje kommun.

Om den effektivitetsnivå som beräknats för grundskola, gymnasieskola och äldrevård också gäller för resterande områden skulle det kunna gå att effektivisera kommunal verksamhet till att spara ytterligare 24–38 miljarder. Utifrån uppgifter från en rapport från Skattebetalarnas förening från 2015 med uppdaterade beräkningar har vi uppskattat potentialen till kostnadsbesparing inom politisk verksamhet, infrastruktur och skydd samt kultur och fritid till 13–22 miljarder kronor. Sammantaget har vi då uppskattat besparingspotentialen för 98 procent av kommunernas kostnader. Det kan bli så mycket som 103 miljarder, 15 procent av de totala utgifterna, eller cirka 20 000 kronor per förvärvsarbetare per år.

Rapportens slutsats är att det finns stor potential till att effektivisera kommunal verksamhet genom att ta lärdom från hur andra kommuner arbetar. För politiker som önskar sänka skattetrycket finns med andra ord stora möjligheter att göra det utan att behöva tumma på kvaliteten i verksamheten.

Kontakt
John Norell, förbundsordförande FMSF
john.norell@fmsf.se, +4670 22 69 407

Pressbild, John Norell