You are currently viewing Dra åt helvete!

Dra åt helvete!

  • Post author:
  • Post category:Rapporter

En studie av vad studenter får ut av sina ofrivilliga kårmedlemsskap

Ladda ner rapporten (för utskrift)

Ladda ner rapporten (skärm)

Fria Moderata Studentförbundet tycker att tvång nästan alltid är förkastligt. Kårobligatoriet är ett av dessa tvång som vi ägnar vår energi och kraft åt att varje dag försöka bekämpa. Våra motståndare – kårföreträdarna – är dock sällan sena med att påpeka vad man får för pengarna, som om det skulle förminska övergreppet. Det gör det inte. Men däremot kan inte alla kårföreträdare ha rätt när de poängterar hur mycket de gör för att hålla nere studenternas kostnader. Vissa är nämligen värre syndare än andra. Här kommer därför ett axplock på vad man får för de få slantar man måste hosta upp när självutnämnda kronofogdar gör besök. Här följer de nio berömda kretserna…

1. Kåren vid Handelshögskolan i Stockholm, SASSE
Undersökningens klart bästa kår. Kåren representerar skolans samtliga blott 1200 studenter och har en avgift på endast 200 kr per år. Trots detta erbjuds kårtidningar, radio, TV, filmklubb, konstklubb, teatersällskap, litterär förening, provsmakningssällskapet, musikförening, standupklubb, bostadsbistånd, ett utbud med flera sporter om dagen inom allt från amerikansk fotboll till segling, internationellt utskott med åtskilliga möjligheter till projektgenomförande utomlands, påkostat spex, stuga att hyra och ännu mycket mer. Hur får man så mycket för pengarna? Ideellt engagemang och ständig jakt på externa finansiärer håller kostnaderna nere samtidigt som utbudet tillåts växa.

2. Chalmers Studentkår
Det kostar ungefär 500 kronor om året vilket kostnadsmässigt ger kåren en medelmåttig placering i ordets sanna bemärkelse. Dock har de goda teknologerna valt att låta ytterst få av kårens sociala aktiviteter vara gratis. Detta leder självfallet till att även om alla filmhatande kårmedlemmar måste betala för Göteborgs tredje största bio får de som faktiskt utnyttjar faciliteten stå för en ännu större del av kakan. Dessutom erbjuds besök på diverse fester, pubar, gasquer, kalas, konserter, dubbla spexgrupper och i dagsläget 34 stycken kåranslutna föreningar som sysslar med alltifrån kvinnlig ölhävning till ballongflygning. Kronan på verket är dock arbetsmarknadsdagarna som anordnas. Ekonomiska styrmedel och jobbinriktade events för upp västkustfolket på en fin andraplats.

3. Tekniska Högskolans studentkår, THS
Med 390 kronor per läsår placerar sig THS ganska bra, låt vara nästan dubbelt så dyrt som SASSE. För pengarna får du och de andra 18 000 medlemmarna en tämligen marknadsorienterad kår som erbjuder såväl arbetsmarknadsdagarna ARMADA som Rekryterings- Och Sommarjobbsdagen ROS. Kårspexet och Quarnevalen ger dig möjlighet att i praktiken uppfylla alla fördomar om teknologer och genom att hyra stugan Osqvik på Värmdö kan du leva eremitliv när du vill fly från Skatteverket och Radiotjänst. När tidningen Osqledaren publicerar en yppig omslagsbild får du till och med ett tämligen ståndaktigt försvar för yttrandefriheten mot det pryda kulturvänsteretablissemangets anstormning. Sämre kårer kan tänkas. Men är inte 12 heltidsarvoderade för många?

4. Uppsala Studentkår
Med 33 000 tvångsrekryter är Uppsala Studentkår även Sveriges största. Terminsavgiften är i år 130 kronor. Detta ger i runda slängar fyra miljoner kronor, en högst diger summa med tanke på vad du som donator får för pengarna. I Uppsala står nationerna som
arrangör för alla de spektakel som hör studentlivet till. Kåren sysslar, förutom att den driver en bokshop och ger ut tidningen Ergo, främst med verksamhet som är riktad mot själva universitetet – den tar ansvaret ifrån dig i frågor som berör studentinflytande och erbjuder sporadiskt hjälp i samband med juridiska tvistemål. Var befann sig kåren exempelvis när Josefine Midander och Cecilia Lönn kämpade mot diskriminering på etnisk grund vid intagningen till juristlinjen? Vårt tack går istället till Gunnar Strömmer och Centrum för rättvisa som både drev frågan och startade debatten i media, medan kårerna med SFS i spetsen grät och beklagade sig.

5. Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola
I jämförelse med främsta studenstadskonkurrenten Uppsala har skåningarna ett verksamhetsmässigt övertag. Med ungefär 140 kronor i straffavgift per termin för att du valt att läsa till civilingenjör någonstans strax utanför Malmö får du förvisso betala bara en tia mer än vad uppsaliensarna avtvingas. Men därtill skall läggas ytterligare 101 kronor som går oavkortat rätt in i AF-borgen. Å andra sidan får du förutom den studieövervakande verksamheten även ta del av aktiviteter som faktiskt gynnar dig. Arbetsmarknadsutskottet lär överglänsa arbetsförmedlingen med råge, idrottsutskottet låter dig svettas om så önskar och trots att nationerna står för merparten av festarrangemangen erbjuder klubbmästeriutskottet pubbesök varje torsdag, fester lite då och då och två baler om året. Dessutom är till kåren knuten diverse föreningar vars substantiverade verb utgörs bland annat av sjungande, spexande, klättrande och dykande.

6. StuFF
Om du har haft visheten att välja att studera vid Linköpings filosofiska fakultet har du även gjort dig förtjänt av att intvingas i StuFF, till det halvhöga priset om 240 kr per termin. För det får du tidningen Filosofen och en massa pläderande för behovet av StuFF och propaganda för SFS, Sveriges Förenade Studentkårer. Däremot är det den till utbildningsprogrammet knutna Sektionen som står värd för fester, sittningar, spex, etc. Därtill kommer Nationerna som gör ungefär samma sak som Sektionerna men även de agerar på en konkurrensutsatt marknad. Det får en onekligen att undra var de 240 kronor som ”kåren kanaliserar” hamnar.

7. Stockholms universitets studentkår, SUS
Med en terminsavgift på 330 kronor placerar sig SUS bland de värsta roffarna i undersökningen. Än mer svinaktig (om än inte förvånande för den latin-talande) är den extra avgift om 150 kronor som tas ut av dig som skrivs in för första gången. För detta får du inte bara diverse pubar, tema¬dagar, konserter och festivaler, utan också ett obligatoriskt medlem¬skap i en fakultets¬förening. Länge fick du också förmånen att studera ett svart hål på nära håll – den kår¬ägda Universitets¬bok¬handeln – men förlusterna blev till slut så stora att inte ens kåren var omdömes¬lös nog att fortsätta. Under parollen ”företräda studenternas gemensamma intressen” använder kåren också dina pengar till att avlöna den tidigare toppkandidaten men alltjämt avgrundsvänstraren och syndikalisten Petter Nilsson, samt till opinionsbildning för kårobligatoriet och mot premier för snabb examen. Nog företräder man det gemensamma intresset, snarare än intresset hos dem som tar studieuppehåll ett år eller två som kårarvoderade.

8. Södertörns Högskolas Studentkår
Med hutlösa 400 kr på kontot kan du studera en termin vid Södertörns Högskola och på köpet erhålla ditt tvångsmedlemskap i kåren. För de pengarna får du ett mediokert sportutbud som under terminen består av endast innebandy och badminton. Samhällsinriktade föreningar finns däremot i något större utsträckning. Du är bland annat med och finansierar Palestinagruppen och stödjer deras försök att ge ut objektiv och opartisk information av följande slag: ”Israel är världens fjärde största militärmakt och bryter mot folkrätten. Det palestinska folket förvägras rätten att leva ett värdigt liv.” Det är väl tur att studentkårer i hela landet lyckas företräda hela studentgruppen och inte endast några få specialintressen…

9. Medicinska Föreningen vid Karolinska Institutet
Ohotad på jumboplatsen tronar MF vid KI. Med 8000 medlemmar och 600 kronor i årspremie, borträknat administrativa avgifter vid själva betalningstillfället, tycks de finansiella förutsättningarna för seriös kårverksamhet vara tryggad. Men icke sade apan, ty utbudet är svagare än en turkmenisk demokrati. Pengarna tycks istället gå till en påkostad och försenad ombyggnation av kårlokalerna. Den häftiga slutnotan fick sedan de handikappade beskyllas för. Å andra sidan hade det inte varit möjligt att ta ut en lägre avgift när man hade en ordförande som förskingrade 150 000 kr för privat bruk. Sedan avgick han.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att kårerna vid de två stiftelsedrivna lärosätena Handelshögskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg var bäst i jumboklassen. Det kan antingen bero på – vilket vi i Fria Moderata Studentförbundet ofta hävdar – att privata initiativ ger upphov till mer motivation än statliga. Eller också är orsaken den att vi som gjort undersökningen valt att premiera just de egenskaper som dessa skolor representerar.
Vi har inte diskuterat vilka kårer som ligger längst fram i arbetet för handikappanpassning, inte heller vad som görs för att uppnå jämlikt utfall gällande de utexaminerades kön och sexuella läggning. Inte ens så kallat studentinflytande i form av antalet studentfackliga representanter i olika universitetsorgan har vi bemödat oss med att ta med i beräkningarna. Vi bryr oss istället om sådant som vi tror att studenter bryr sig om – sportutbud, kulturevenemang, fester, låga avgifter, etc. Om du inte håller med så respekterar vi såväl dig som din åsikt, och upplyser dig gärna i klassisk besserwisserstil om att medlemskap i Fria Moderata Studentförbundet är både intellektuellt stimulerande och fullständigt frivilligt.